Presentation examination LGBD5A

I detta examensarbete har syftet varit att få en förståelse för hur olika bilduppgifter och bilddidaktiska metoder kan möjliggöra lust att skapa hos gymnasieelever, och hur dessa kan användas i bildundervisning. Genom det konstnärliga undersökandet testade jag på många olika tekniker och metoder för att närma mig lusten att skapa - det som jag själv upplevde engagerade, motiverade och inspirerade mig att skapa, i relation till sådant som jag använt mig av/observerat under VFU, som jag sedan prövade under min workshop med fyra personer. Det har som sagt varit en lång konstnärlig process, men den har lett mig fram till de tre uppgifterna - zine, färgtryck och seriestafett. Tanken är att de ska vara en ingång till lusten att skapa, ett tankesätt runt den, inte som ”det ultimata svaret” på hur man gör för att möjliggöra skaparlust. Därför kan man som bildlärare ta del av dessa uppgifter och kanske hitta egna sätt att utveckla dem på, som passar just den undervisning en har, med de elever en har. 

Som presentation av mitt konstnärliga undersökande, gestaltningen, har jag valt att göra ett zine med de tre uppgifterna, som går att skriva ut på A3-papper och vikas ihop enligt manualen som jag även utformat (utifrån olika manualer jag hittat på nätet). Jag är en förespråkare av att dela med sig, och finns det inte något visst över konstverk som man får ta del av? Att få känna sig delaktig i ett sammanhang, eller uppleva det på fler sätt än att iaktta; att faktiskt få skriva ut det och vika ihop det själv, och spara det. Något som faktiskt fysiskt följer med en, som kanske även kan poppa upp ur någon bortglömd låda eller mapp långt efter, och påminna en om dess existens.

Zine:ts utformning är influerad av Lynda Barrys ”Syllabus” och fanzine-kultur, vilket jag lyfter i inlägget ”Konstnärliga referenser i arbetet” här under.

Denna bild visar hur zinet kan se ut utskrivet och ihopvikt. Jag använde det bruna pappret för att ge en känsla av böcker eller tidningar som packas upp efter att ha anlänt från tryckeriet, men också för att jag inte ville ha en ”tillrättalagd” eller kliniskt vit bakgrund till något som känns ”diy”.

Jag valde att använda en brun-beige färg på manualen som ska ge känslan av ett välanvänt lite skrynkligt papper likt det i bakgrunden på den övre bilden. En estetik som jag anser passar till en ”do it yourself”-kultur.

Skriv ut mig i A3-format och vik ihop mig med hjälp av zine-mallen!!

Utformningen av zine:t är som sagt influerat av Lynda Barry och fanzine-kultur. Jag valde att använda de målningar som jag och min sambo gjorde tillsammans i början av den konstnärliga processen, eftersom jag tycker att den ringar in arbetet på ett bra sätt. Det hela började i ett samarbete som bestod av att bygga på det den andre skapat, likt seriestafetten. Men även i hur de andra uppgifterna bygger på det en själv skapar (med eller utan hjälp från andra). Något som växer fram under processen och ständigt omvandlas.

Konstnärliga referenser i arbetet, LGBD5A

Utöver de konstnärliga referenserna jag nämnde i inlägget ”Loggbok 1”, finns det ytterligare referenser att nämna som påverkat processen av examensarbetet. Ibland kan det vara svårt att säga exakt hur något har påverkat och vad det kommer ifrån, vissa influenser kanske finns där sen långt tillbaka och det är svårt att reflektera över; man tar dem för givet, på ett sätt. Jag har försökt att reflektera över detta för att reda ut olika delar som jag på olika sätt har influerats av under arbetets gång.


Lynda Barry

Lynda Barry har jag tidigare nämnt under processens gång, och har varit närvarande i hur jag börjat tänka kring tecknande och skapande sen jag upptäckte hennes ”Syllabus” förra året.
Hennes tillvägagångssätt och syn på tecknande är intressant och givande för situationer av ”jag kan inte rita”, eftersom hon ger konkreta tips i att tackla detta. ”Syllabus” är även intressant i sitt format; boken är utformad som en typisk linjerad anteckningsbok som ofta används i skolmiljöer, och som hon använder i sin undervisning på universitetet hon arbetat på genom att låta studenterna fylla sin egen anteckningsbok under kursens gång. Detta kan vara ett väldigt effektivt sätt att få studenter/elever att ”glömma bort” sin prestationsångest i tecknandet, eftersom de flesta förmodligen känner mindre krav på sig själva att teckna och skriva i en linjerad anteckningsbok än om det är fancy, dyr skissbok med vita fina blad. Detta är något jag själv observerat på min VFU, där en elev berättade hur hen ”inte kunde låta bli” att hela tiden använda upp sin linjerade anteckningsbok med teckningar istället för skolanteckningar.

Lynda Barry, ”Syllabus”, 2014

Jan Stenmark

”Jan Stenmark, född 1949, är en svensk bildkonstnär som arbetar med kollage. Många av hans bilder består av tidningsurklipp där texten under rutan ger bilden en helt ny och ofta absurd innebörd.” - seriersant.se

Likt Jan Stenmark har jag i utformandet av min zine-uppgift använt mig av gamla 50-talstidningar som kollagematerial, och använt dessa i kombination med teckningar för att ge dem en ny innebörd (och en intressant estetik) som säger något om vardagen just nu. Något förgånget som lyfts ur sitt sammanhang och ger en ny mening om en bisarr och svårhanterlig situation. 

Jan Stenmark. Från boken ”Storpack” 2007

Mapping the wander lines - Leon Hilton om Fernand Deligny

”Kartan” jag gjorde påminner till viss del om Fernand Delignys ”wander lines”, även om mitt syfte förstås inte var att studera barns rörelsemönster med hjälp av linjer. Det är ett intressant sätt att arbeta på som kan synliggöra hur en person har rört sig i rummet och mötet mellan ting och andra personer.

Wander lines: ”Archives Jacques Allaire and Marie-Dominique Guibal

Reproduction: Anaïs Masson

Republished courtesy of Univocal Publishing” (från länken ovan)

Abstrakt expressionism

Kandinskys ”Color Study - Squares with Concentric Circles” (färgtryck-uppgiften), som egentligen är just vad det står, en färgstudie av olika färgkombinationer som en del av processen i det konstnärliga arbetet. Det är intressant att något som från början ”bara” var en färgstudie blir något mer när det inspirerar andra att utforska färger och former i kombination.

Kandinsky. (Från länken ovan)

Surrealism/Exquisite corpse

Det konstnärliga undersökandet som går ut på ett samarbete av att bygga på det den andre skapar är influerat av surrealismens ”exquisite corpse” - som den klassiska vikgubben, en person tecknar något,  nästa person fortsätter utan att veta vad den andre har gjort eller helt enkelt skapar utifrån de associationer som uppkommer efter det den föregående personen skapade. Detta har jag undersökt under flera tillfällen i processen, men är närvarande i resultatet i form av seriestafetten, där man bygger på varandras berättande.

Exquisite corpse av Jake Chapman, Dinos Chapman. från Tates hemsida

Fanzines

Ett fanzine kan vara en egenproducerad tidning som ges ut av fans till andra fans inom någon populärkultur; musik, tv/film, tecknade serier osv, men även som ett format för att lyfta en politisk rörelse. Det började med en tidskrift för fans av science fiction redan på 1930-40-talet och har sedan dess plockats upp av fans inom alla möjliga genres och teman, som sagt. Fanzines har ofta en estetik av kollage, ”klipp-och-klistra”, det handskrivna, något hemmagjort; eftersom det oftast är just det.

Tidiga fanzines. Bild härifrån.

Rorschach & grattage

”Färgtrycket” kan också ses som influerat av rorschachtestet, det psykologiska testet där en person får titta på symmetriska bläckplumpar och berätta vad de ser.
Även färgtryck-uppgiftens utformning drar paralleller till Max Ernst och Joan Mirós grattage i hur man utgår ifrån det som skapats genom tryck (dock inte med hjälp av material på samma sätt) och förtydligar och förstärker detaljer.

Max Ernst ”Forest and dove” 1927, från Tate

”Den kreativa miljön”

Jag tänker även att jag influerats av bilder på olika ateljéer jag sett på pinterest (se Loggbok 1) och nån föreställning jag har om vad som är en kreativ miljö baserat på upplevelser, erfarenheter och bilder jag sett genom åren; ”det kreativa kaoset”, egentligen det ordnade kaoset, och ateljén där man får ta plats och smutsa ner, skvätta färg osv.

Tove Janssons ateljé, från tovejansson.com

Loggbok 7, LGBD5A

Efter workshopen, inför min analys av mitt material, gjorde jag en karta eller överblick efter min minnesbild av hur vi i rummet integrerade med varandra och med materialbordet. Detta gjorde jag för att kunna se våra rörelsemönster och för att bättre kunna sortera mina tankar kring vilka som samarbetade, hur vi satt, vilka som tog del av materialet. Bordet är rektangeln, vi är prickarna som visar hur vi satt i rummet. Jag är den gröna. Jag valde att ge alla färger som jag associerar med personerna för att lättare minnas vem som är vem, även om jag minns hur vi satt och förstås även har foton från workshopen. Mina streck visar hur jag gick mellan personerna för att hjälpa eller se vad de gjorde. När två prickar har streck mellan sig från båda betyder det att ett samarbete med en uppgift skedde.

”Kartan” fick mig att inse hur centralt jag hade placerat mig i rummet, vilket jag inte reflekterat över innan. Det gjorde att jag hade en väldigt bra överblick över alla samtidigt som jag kunde genomföra seriestafetten med Gunilla (rosa). Jag tänkte även på hur Kristoffer (röd) förmodligen till slut kände att han ville skapa något när han fick sitta i sitt hörn, men samtidigt hade en väldigt bra överblick av materialbordet eftersom han satt precis vid det, och därför i lugn och ro fick ta in det som fanns där.